Emachawe Lalwela Inkhululeko aboshwa e Robben Island

Tiboshwa Letincane Tekucala

©Eric Miller
iANC kanye nebaphatsi noma labakhulu bayo, bekuyibo bekucala kuboshwa. Balandzelwa ngulabanye labaphuma kwamanye emacembu, balayishwa ngohlelo bonkhe bayiswa eRobben Island. Kuyo yonkhe leminyaka I PAC, ANC, SWAPO, (National Liberation Front), (African People’s Democratic Union of South Africa), i (non European Unity Movement), i (Liberal Party), (United Democratic Front), baholi bebantfu labamnyama, bonkhe bavalelwa la Robben Island. Lijele beligcwele kakhulu kantsi bekugcwele nemacembu langa vani, bekucatjwana njalo njalo, bagcugcutelwe yibo bagadzi.

Emachawe Ladvumile Ayaboshwa

©Eric Miller
iRobben Island bekungasiyo indzawo yekuboshwa bantfu be ANC kuphela. Njengoba kushiwo langenhla,maningi emasotja laboshwa, kanye namanye emagama lamakhulu, njengo, John Nyathi Pokela, Johnson Mlambo, Zephania Mothopeng, Andimba Toivo ya Toivo (wase SWAPO), Neville Alexander, Billy Nair, Sonny Venkatrathnam, Kader Hassim, Fikile Bam, Eddie Daniels, Mac Maharaj, Harry Gwala kanye na Wilton Mkwayi. Ngema 70 kuya kuma 80, baholi bakusasa labafana nabo Steve Tshwete, Kgalema Motlanthe, Tokyo Sexwale, Jacob Zuma, Saths Cooper, Mosiuoa ‘Terror’ Lekota, Joe Seremane, Strini Moodley kanye na Ronnie Mamoepa nabo bacitsa sikhatsi sabo eRobben Island.

Licala Lika Robert Sobukwe

©Roger de la Harpe
Umulwi wenkhululeko lobalulekile lowaboshelwa eRobben Island, bekungu Robert Sobukwe, lowatfola licembu le PAC. Abe bukeka kantsi anenkhani, Sobukwe bekase mkhatsini walabo lababoshwa ekucaleni, lokwa ngesikhatsi sase (Sharpeville). Wabekwa licala ngokushesha, wavalelwa ePitoli iminyaka lemitsatfu e (Pretoria Central). Watsi makacedza sigwebo sakhe, uhulumende wangamkhululi ngoba batsi uyingoti. Kwaphuma umtsetfo lotsi Robert Sobukwe akavalelwe angaphumi, aze atsembeke kutsi ngeke asabanga tinkinga abambisane nabe politiki.
Yetsiwa kutsi i (Robert Sobukwe Clause). Sobukwe wahluleka kubambisana nahulumende, bamvalela eRobben Island. Kodva nalapho azange atsentjwa kutsi angahlala netinye tiboshwa. Wavalelwa endlini lencane ekuphumeni kwayo iRobben Island. Iminyaka leligoba galo lunye wavalelwa kulendlu lenema gumbi lamabili, ahlala nanogadzi khona la. Bekangakunyelwa kutsi avakashelwe nokutsi akhulume na noma ngubani. Bacedza ngaye, kuyashiwo nekutsi wacishe walahlekelwa nalukhono lekukhuluma. Bekaniketwa litfuba leku shintja ingcondvo yakhe, kodva azange avumelane nabo.
Njengoba Sobukwe abe phetswe ngalendlela, loko akusho kutsi eRobben Island letinye tiboshwa betiphila kahle, betiphatswa kabi njenge tilima, kakhulu kati emuva komnyaka wango 1965. Labaningi laba sebenta kugadza, bebakanga fundzi, bakhiphela inkhani yabo kulaba boshiwe. Beba boshwe ekudzeni noma ekufihlekeni kwemehlo ebantfu noma elinyenti, lobekwenta tindlela tabo tiphumelele. Imphilo eRobben Island beyingekho lula. Beba sebenta sikhatsi lesecile, timphahla letincane tomsebenti, baphatswa kabi ngendzondo, benta konkhe kwenta bantfu labamhlophe kutsi basi sabe futsi basi nyanye.

Siboshwa lebesi dvume Kakhulu eRobben Island: Nelson Mandela

©Eric Miller
Ngo 1962, Baholi be apartheid batibambela inhlanti lenkhulu, lomunye webaholi be ANC, ligama lakhe kungu Nelson Rolihlahla Mandela. Waboshwa aya endleleni leya e (Howick) endzaweni yase Natali kuyohlangana namongameli we ANC, Albert Luthuli, lowekucala eSouth Africa kuwina i (Nobel-Peace), indvodza lelokhu ifunwa ngema phoyisa, Mandela bekadze afihliwe njenge (Chauffeur) kadva emaphiyisa bekatjeliwe. Waboshelwa eNatal Midlands.
Emuva kwesikhashane emaphoyisa atitsela kulabanye baholi be ANC, labeba hlangene efamini lelibitwa ngokutsi I Liliesleaf, eRivonia eJozi. Bonkhe baboshwa kanye naMandela, bagwetjwa ngokutsatsa umhlaba ngokungekho emtsetfeni, kumosha bagandze indzawo, kanye nokuhlanganyela bacoce ngokususa uHulumende esikhundleni.
Licala labalahla kutsi bahengiwe babulawe, kodva ngoba basaba lihlazo. Rivonia Eight yavalelwa umdzilika jele. BoNelson Mandela bahanjiswa bayo valelwa eRobben Island, Denis Goldberg wayo valelwa ePretoria Central. Luthuli waboshelwa ekhaya kanye naOliver Tambo lowa hanjiswa kuleli. uHulumende wacedza ngemacembu laphikisako ngeminyaka lemifishane nje, kodva kusenjalo kwakuchubekwa ngeku lwela inkhululeko ngetindlela letiphansi.

Translated by Thandokuhle Motha